
Vem är jag?
För att bygga framtidens identiteter behöver vi definiera hur vi ser på begreppet identitet. Ett sätt att se på det är att identifiera individer (eller saker) via den uppsättning egenskaper (attribut) som gör individen unik i varje givet sammanhang.
Min identitet är det som gör mig till den jag är, från det att jag föds och vidare genom livet. Mer detaljerat kan man säga att identiteten utgörs av alla de egenskaper som tillsammans beskriver exakt mig som individ, exempelvis utseende, intressen, relationer, erfarenheter, kunskaper, hur jag uppfattas av andra m.m. Identiteten spänner dessutom över tid. Även om jag förändras med tiden, t.ex. får rynkor eller ändrar mina politiska sympatier, så är jag fortfarande samma individ med min egen identitet. Jag som individ förändras och därmed även identiteten, men kopplingen mellan de två är livslång.
Identitet är viktigt av en mängd anledningar. En intressant aspekt är det faktum att min identitet styr mina interaktioner i verkliga livet. T.ex. styr den hur och vilka tjänster/produkter jag väljer att konsumera och om jag över huvud taget tillåts konsumera. Exempel:
Om jag ska köpa skor så styr antagligen min smak, min skostorlek och min ekonomi vilka skor jag väljer.
Om jag ska hämta mitt barn från förskolan så kommer personalen bara tillåta det för att de redan känner till att jag är förälder till barnet.
Att identifiera någon är processen att ta reda på vilken individ denna någon är, givet ett antal identitets-egenskaper, attribut. Men notera att det är bara en del av alla attribut som används beroende på vilken relation identifieringen avser. När jag kommer till skoaffären så inleder jag inte med: "Hej, jag heter Magnus. Mitt personnummer är 123456-7890, jag gillar att spela pingis och har talet 42 som favoritnummer". I själva verket försöker jag beskriva vilken typ av sko jag är ute efter och att storlek 43 brukar passa bäst. Jag använder alltså valda delar av min identitet i varje given relation. En identifiering syftar inte nödvändigtvis till att ta reda på exakt vilken fysisk person som är motpart, utan snarare att kommunicera den information som är relevant i den givna situationen.
I Sverige har man infört konceptet personnummer som är ett attribut som unikt identifierar mig som medborgare. Detta är ofta väldigt praktiskt, t.ex. i min kontakt med myndigheter, inte minst i den digitala världen. I många fall används dock personnumret som en grund för identifiering trots att det inte är viktigt att veta exakt vilken individ som är motparten. Exempelvis, när jag handlar på nätet används ibland en digital identifiering baserad på personnummer, trots att det egentligen är mina produktpreferenser, min betalförmåga, min leveransadress m.m. som är den relevanta informationen.
För att ordentligt ta klivet in i framtiden behöver vi digitala identiteter som är mer flexibla och som kan reflektera den del av mig som är intressant vid varje givet tillfälle. Och som sätter mig som användare i centrum!